Light/Dark

Aṅguttara Nikāya - The Numerical Discourses

4: The Book of the Fours

X. Demons — AN 4.94: Immersion (3rd)

1“Mendicants, these four people are found in the world. What four?

One person has internal serenity of heart, but not the higher wisdom of discernment of principles. One person has the higher wisdom of discernment of principles, but not internal serenity of heart. One person has neither internal serenity of heart, nor the higher wisdom of discernment of principles. One person has both internal serenity of heart, and the higher wisdom of discernment of principles.

2As for the person who has serenity but not discernment: they should approach someone who has discernment and ask: ‘Reverend, how should conditions be seen? How should they be comprehended? How should they be discerned?’ That person would answer from their own experience: ‘This is how conditions should be seen, comprehended, and discerned.’ After some time they have both serenity and discernment.

3As for the person who has discernment but not serenity: they should approach someone who has serenity and ask: ‘Reverend, how should the mind be stilled? How should it be settled? How should it be unified? How should it be immersed in samādhi?’ That person would answer from their own experience: ‘Reverend, this is how the mind should be stilled, settled, unified, and immersed in samādhi.’ After some time they have both discernment and serenity.

4As for the person who has neither serenity nor discernment: they should approach someone who has serenity and discernment and ask: ‘Reverend, how should the mind be stilled? How should it be settled? How should it be unified? How should it be immersed in samādhi?’ How should conditions be seen? How should they be comprehended? How should they be discerned?’ That person would answer as they’ve seen and known: ‘Reverend, this is how the mind should be stilled, settled, unified, and immersed in samādhi. And this is how conditions should be seen, comprehended, and discerned.’ After some time they have both serenity and discernment.

5As for the person who has both serenity and discernment: grounded on those skillful qualities, they should practice meditation further to end the defilements.

These are the four people found in the world.”

1"Cattārome, bhikkhave, puggalā santo saṁvijjamānā lokasmiṁ. Katame cattāro?

Idha, bhikkhave, ekacco puggalo lābhī hoti ajjhattaṁ cetosamathassa, na lābhī adhipaññādhammavipassanāya. Idha pana, bhikkhave, ekacco puggalo lābhī hoti adhipaññādhammavipassanāya, na lābhī ajjhattaṁ cetosamathassa. Idha pana, bhikkhave, ekacco puggalo na ceva lābhī hoti ajjhattaṁ cetosamathassa na ca lābhī adhipaññādhammavipassanāya. Idha pana, bhikkhave, ekacco puggalo lābhī ceva hoti ajjhattaṁ cetosamathassa lābhī ca adhipaññādhammavipassanāya.

2Tatra, bhikkhave, yvāyaṁ puggalo lābhī ajjhattaṁ cetosamathassa na lābhī adhipaññādhammavipassanāya, tena, bhikkhave, puggalena yvāyaṁ puggalo lābhī adhipaññādhammavipassanāya so upasaṅkamitvā evamassa vacanīyo:  ‘kathaṁ nu kho, āvuso, saṅkhārā daṭṭhabbā? Kathaṁ saṅkhārā sammasitabbā? Kathaṁ saṅkhārā vipassitabbā’ti? Tassa so yathādiṭṭhaṁ yathāviditaṁ byākaroti:  ‘evaṁ kho, āvuso, saṅkhārā daṭṭhabbā, evaṁ saṅkhārā sammasitabbā, evaṁ saṅkhārā vipassitabbā’ti. So aparena samayena lābhī ceva hoti ajjhattaṁ cetosamathassa lābhī ca adhipaññādhammavipassanāya.

3Tatra, bhikkhave, yvāyaṁ puggalo lābhī adhipaññādhammavipassanāya na lābhī ajjhattaṁ cetosamathassa, tena, bhikkhave, puggalena yvāyaṁ puggalo lābhī ajjhattaṁ cetosamathassa so upasaṅkamitvā evamassa vacanīyo:  ‘kathaṁ nu kho, āvuso, cittaṁ saṇṭhapetabbaṁ? Kathaṁ cittaṁ sannisādetabbaṁ? Kathaṁ cittaṁ ekodi kātabbaṁ? Kathaṁ cittaṁ samādahātabban’ti? Tassa so yathādiṭṭhaṁ yathāviditaṁ byākaroti:  ‘evaṁ kho, āvuso, cittaṁ saṇṭhapetabbaṁ, evaṁ cittaṁ sannisādetabbaṁ, evaṁ cittaṁ ekodi kātabbaṁ, evaṁ cittaṁ samādahātabban’ti. So aparena samaye lābhī ceva hoti adhipaññādhammavipassanāya lābhī ca ajjhattaṁ cetosamathassa.

4Tatra, bhikkhave, yvāyaṁ puggalo na ceva lābhī ajjhattaṁ cetosamathassa na ca lābhī adhipaññādhammavipassanāya, tena, bhikkhave, puggalena yvāyaṁ puggalo lābhī ceva ajjhattaṁ cetosamathassa lābhī ca adhipaññādhammavipassanāya so upasaṅkamitvā evamassa vacanīyo:  ‘kathaṁ nu kho, āvuso, cittaṁ saṇṭhapetabbaṁ? Kathaṁ cittaṁ sannisādetabbaṁ? Kathaṁ cittaṁ ekodi kātabbaṁ? Kathaṁ cittaṁ samādahātabbaṁ? Kathaṁ saṅkhārā daṭṭhabbā? Kathaṁ saṅkhārā sammasitabbā? Kathaṁ saṅkhārā vipassitabbā’ti? Tassa so yathādiṭṭhaṁ yathāviditaṁ byākaroti:  ‘evaṁ kho, āvuso, cittaṁ saṇṭhapetabbaṁ, evaṁ cittaṁ sannisādetabbaṁ, evaṁ cittaṁ ekodi kātabbaṁ, evaṁ cittaṁ samādahātabbaṁ, evaṁ saṅkhārā daṭṭhabbā, evaṁ saṅkhārā sammasitabbā, evaṁ saṅkhārā vipassitabbā’ti. So aparena samayena lābhī ceva hoti ajjhattaṁ cetosamathassa lābhī ca adhipaññādhammavipassanāya.

5Tatra, bhikkhave, yvāyaṁ puggalo lābhī ceva hoti ajjhattaṁ cetosamathassa lābhī ca adhipaññādhammavipassanāya, tena, bhikkhave, puggalena tesu ceva kusalesu dhammesu patiṭṭhāya uttari āsavānaṁ khayāya yogo karaṇīyo.

Ime kho, bhikkhave, cattāro puggalā santo saṁvijjamānā lokasmin"ti.

Catutthaṁ.